SKOLSTARTSDAX: Om ett par veckor är det många nya föräldrar som börjar i högstadiet och på gymnasiet…vissa kommer även garanterat att hoppa av…


Konstig rubrik?
Kanske…
Kanske inte…

Jag har träffat en hel del ungdomar som stått inför valet av inriktning till gymnasiet och även till högstadiet. Olika val som ska tas. Inriktning, språk, tillval, skola…etc
Svåra val.

Många barn, särskilt till gymnasiet, har även fått för sig att detta val är antagligen sitt livs största val för all framtid, vilket inte gör det hela enklare. Vem i helsicke har lurat i dessa små liv detta!!?? Att ta sitt livs val mitt i värsta pubertetskris, oskuldsförlorarångest, vinprovningarrangemang, identifieringskris, tjuvrökning….osv…detta är INGEN bra tid att ta ett livsval på:-)
Och vi vuxna vet ju att det inte är sant. Hur många av oss kan rakryggat stå och påstå att det val vi gjorde i nian avgjorde allt? CHILLA!!!

Jag tror det som kan vara livshotande i så fall är om våra barn får ont i magen, känner press, måste välja rätt, kan inte sova, panik..mår dåligt över dessa val.
Och om våra barn redan nu får ge upp sina drömmar för att vi vuxna är så rädda i oss själva, att vi ber de just göra det, sluta göra det de kanske älska för att just göra ett val som vi vuxna hellre önskar.
Vi tror vi vet, men vi har ingen aning. Inte kunde min pappa ana att jag skulle jobba som föreläsare, skriva böcker, blogga och driva bolag då jag valde barnskötarlinjen. Inte kunde mamma ana att hennes andra son skulle ansvara för uppbyggnader av 100 tal butiker i hela Sverige för han gick barn och ungdom. Men vi gjorde det. För just då i det ögonblick vi valde den utbildningen, då drömde vi om att jobba på dagis. Vi brann för att få gå denna utbildning.

Mina föräldrar skulle aldrig lägga sig i vad jag valde, TACK!! För vi fick lov att lyssna på vårt hjärta och vår dröm och det har vi nog sedan haft kunskapen att fortsätta att göra.
Och i och med att dessa drömmar ändras över tid så måste man lyssna många gånger. Och svaren kan bli helt olika. Det är detta som är viktigt tror jag. Att leva i realtid och aldrig ge avkall på sina drömmar. Fundera själv, du som förälder. Jobbar du just nu med det du läste på gymnasiet?

En mamma grät inför mig då hon insåg att hon precis gjort detta med sin dotter. Dottern som drömde om att få gå regissörs-utbildning men att hon som mamma fått henne att gå något annat för att hon menade att det typ bara var 15 personer per år som kunde komma in eller få jobb som det. Mammam kom på sig själv att hon inte ens trodde att hennes dotter kunde vara en av de femton!! Om det så hade varit en plats så skulle hon ju ha testat, snyftade mamman.

Min egen systerdotter tvekade för tre år sedan om hon verkligen skulle välja estetisk linje. Det hon älskade, det hela hennes hjärta skrek efter. Dans, musik, teater! Men vad skulle hon bli av det? Finns väl inga jobb? Vore det inte bättre att plugga typ något bredare, samhäll….
Hon valde sin dröm. Och när jag i våras såg hennes avslutningsföreställning, tre år senare så strömmade mina tårar. Hon hade levt i sin dröm i tre år och hon hade växt till att bli en tjej jag aldrig sett förr.  Man blir det när man väljer med hjärtat.

Så du och jag, förälder till barn i denna ålder. Låt oss fundera en gång extra innan vi ger oss in i våra barns liv och ska börja välja åt de. Jag vet att det finns till och med föräldrar som efter ett antal veckor in på terminen även slutat sin inriktning på gymnasiet mot deras egna barns vilja.

För OM vi nu ska välja åt våra barn så borde det väl också vara vi som säger hej till fröken på måndag om några veckor, inte våra barn!
Kram/Micke

8 responses to “SKOLSTARTSDAX: Om ett par veckor är det många nya föräldrar som börjar i högstadiet och på gymnasiet…vissa kommer även garanterat att hoppa av…

  1. Caroline Hägg

    Tack för att du satt ord på något jag tänkt många gånger. Båda mina barn har gått estetisk linje men ingen jobbar med det. De har däremot fått mycket nytta av det de lärde sig där. Att tala inför folk, att presentera och uttrycka sin idèer och mycket annat. Musik och teaterintresset kommer att följa dem i hela livet men de måste inte syssla med det bara för att de gått de gymnasielinjerna. Själv trodde jag väl aldrig att jag skulle utbilda mig till lärare efter fyllda 40 men jag halkade in på det efter att ha gjort så otroligt mycket annat. Livet och intressen förändras och att tro att ett val i tonåren avgör allt är kan vara hämmande. /Caroline

  2. Underbart inlägg som alla föräldrar skulle läsa. Det är så otroligt viktigt att vi har tron på våra barn och att vi låter de leva sina drömmar, inte våra. Jag tycker det är viktigast att ungdomarna väljer något som de tycker är intressant och roligt på gymnasiet. Efter tio år i grundskolan, där de inte fått välja, är det dags att faktiskt få göra det de vill.
    Vår äldsta valde att gå på ett enskilt gymnasium som jag själv inte gillar (lite för elitsatsande för min smak, men det var ju inte jag som skulle gå där ;o)). Han valde det för att han såg att han där kunde få den arbetsro han saknat under grundskolan. Hans dröm var att bli läkare och han tog sig in på den linjen efter dessa positiva gymnasieår. Vår näst äldsta ville bli skådespelare så hon valde teaterlinjen på gymnasiet. Med ett år kvar tror jag fortfarande hon känner att hon valde det som var rätt just då. Hon trivs och har planer på att läsa vidare och bli regissör eller författare.
    Jag skulle själv inte vilja bli varken läkare eller regissör men det är ju faktiskt inte mina drömmar de ska leva.

  3. Jag håller med dig i det du skriver. Tyvärr finns det en ytterligare aspekt på detta: alla har vi olika förutsättningar, både intellektuellt, ekonomiskt osv osv. Alliansregeringen har haft som mål att minska antalet studerande på vuxenutbildningar och vill att gymnasieelever ska ta ”ansvar för sin framtid” genom att klara sin utbildning och inte behöva komplettera/läsa upp betyg senare. Riktigt risigt och leder ju fakiskt till att det KAN vara ett väldigt viktigt beslut. Och jobbiga år om man kanske har svårt för de studier som krävs, just i denna omvälvande tid i livet. Så de som inte har så mycket back-up hemifrån genom praktisk hjälp, peppning eller studieerfarna föräldrar, eller föräldrar som kan språket ordentligt, de kan vara rätt så illa ute om de väljer något de inte klarar av, eller något som känns enkelt om man har dåligt självförtroende och det senare visar sig att man inte kan studera vidare. Föräldrapress, javisst. Men politiken ställer till ännu värre problem.

  4. Tack för detta inlägg som fick mig att rysa… Jag tänker precis som du gör. Det enda jag kan göra som förälder är att stötta/lyssna. Resten löser sig själv! :) Jag fick inte välja gymnasieinrikting. Min son som nu börjar högstadiet fick redan göra sitt egna språkval i sexan. Tack än en gång! :)

  5. Lägger mig platt och håller med om ALLT

  6. Jag ska påminna mig själv när det är dags för mina små rackare. Eller förresten, jag ska påminna mig redan nu i stora och små val som görs om och om igen. Hela tiden… Jag ville själv så förbaskat gärna gå el-tele på gymnasiet men valde till slut en mer traditionell bana. Ibland funderar jag över vad jag hade hittat på för någonting spännande med den kunskapen i ryggsäcken… Tankvärt inlägg av dig! Trevlig kväll, Annakarin

  7. Bra inlägg! Jag jobbar som gymnasielärare och kan bara hålla med. Jag har också två barn som fått välja allt själva men fått råd av mig om de frågat.

    Varje år har jag ett antal elever som valt till ”mitt” gymnasium för att pappa ville det. Det är en fordonsskola. Dessa felväljare tycker inte ens att bilar är kul. Men vad gör man? Peppar eleverna att välja om, så fort som möjligt. Drömmar är viktiga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s