Fast anställning, högre lön, utbildning och äktenskap ökar risken för personlig ohälsa och sämre arbetsresultat!


Hjälp jag sitter fast!!
Denna fras tror jag lever mycket mer i oss människor än vi själva anar eller ännu känner till. Vi vet inte om det men vi har själva skapat oss ett fiktivt fängelse som håller oss fast, som begränsar vår lycka och rätten till ett gott liv. Ett fängelse som bara är skapat av oss själva och våra tankar.

Några bovar i dramat är utbildning, fast anställning, hög lön och äktenskap.
Hur tänker jag nu??
Varje vecka träffar jag just nu 100-tals människor som jobbar med människor. Kan vara lärare, pedagoger, rektorer, skolchefer etc. Skulle kunna vara vilken arbetsplats som helst, industrisektorn, offentlig, sjukvård spelar ingen roll.
Det jag möter är de som brinner och älskar det de gör, de som är nöjda men även de som lever efter devisen ”Ska stå ut en da till”. Jag möter många människor som snarare står ut med dagen och sitt arbete snarare än att de lever och känner lust att vakna på morgonen.

Men hur kan det vara så….varför väljer de att vara kvar..varför väljer de att sitta fast? Är det så att de upplever att de inte har något val?
I vissa enstaka fall kanske det är så på grund av ekonomi. Man har det så pass ansträngt så att för att överhuvudtaget kunna få mat för dagen och att ha tak över huvudet så måste man stanna kvar ett tag till. Men dessa är en absolut minoritet. Det är många som däremot TROR det, men sträckan från att leva som du gör just nu till att bo i skokartong ute på gatan och äta renlav är långt…väldigt långt. Kanske måste du skära ner en del i dina livsvanor men det är en helt annan grej. Bättre äta en korv lycklig än en oxfilé olycklig :-) Korven kommer smaka oxfilé..hahahah

Så vad är det för idéer som gör oss chanslösa? Jag har fyra exempel:

Utbildning
Så länge vårt sätt att se på utbildning handlar om att bli färdig med något för att få något som varar länge är det kört. Så fort du tror du ska bli något och sedan tror du blev det då du får jobb som motsvarar din utbildning är du fast. Jag menar att utbildningen kan göra att vi avstår att välja saker i livet vi älskar just nu men inte älskade för tio år sedan. Jag utbildade mig kanske efter en dröm för 10 år sedan men sedan har livet drabbat mig och nu vill jag något annat. Kanske vet jag inte vad jag vill nu, men jag kanske känner vad jag INTE vill, ex vara kvar inom samma jobb. Då är det lätt hänt att vi använder utbildningen som boja. Men jag kan ju inte ändra mig nu när jag investerat både pengar och tid!? Vad ska jag nu göra då? Vad ska andra säga? Jag som är professor och allt.

Detta är ett problem. Fortfarande börjar vi i tidig ålder ituta våra barn att utbildning just handlar om detta. Välja rätt utbildning för framtiden. Livsval. Hallå…livet pågår här och nu. Det handlar om realtid och så gäller även med utbildning anser jag. Vi får inte låta vårt liv och lärandet i det begränsa oss.

Allt vi har någonsin lärt oss för att kunna göra det vi vill har sket NU. Alltså kan du släppa denna boja och fortfarande som du alltid gjort, lära dig nu för att göra det du NU önskar. Så sluta tänka dig som utbildad, att du är klar….släpp fångarna loss det är vår…tid!

Fast jobb
Vem fasiken vill sitta fast? Det vill de som inte vill någon annan stans. Typ Ferdinand under korkeken. Och det är väl underbart…om Ferdinand VILL sitta under korkeken. Problemet är när Ferdinand mår dåligt av att sitta där men ändå väljer att sitta kvar.

Jag tror att idén om fast jobb ofta leder till att vi blir krympta i våra tankar och upplevelser kring LIVET i sig. För förminskar oss själva och vår egentliga kapacitet. Vi tror att det handlar om trygghet. Det finns dels en status att ha ett fast jobb. Inte kan du väl säga upp dig??!! Hel vårt system bygger ju på detta. AF till och med straffar dig om du slutar att må dåligt!! Karens!!

Ju hårdare du sitter fast ju mer kraft krävs det för att komma loss. Ju längre du suttit fast i ett jobb ju längre bort kommer du från dina drömmar. Du känner att det kanske inte är någon mening. Du vet inte ens längre hur du ska tänka utanför ditt jobb och det du gör. Du försvarar dig att du har ju det så bra och tryggt. Men vad ska du med trygghet till om du ändå aldrig lever. Vad ska du med dubbla säkerhetsbälten till i bilen om du ändå aldrig vrider om nyckeln?

En annan sak som händer är att många av oss går runt och gör bara det vi ska på våra arbeten. Vi tar ”en da te”. Vi håller upp en plats för någon annan som kanske hade sagt ”jag älskar varje dag här”. Vi tar upp plats för en organisation som skulle kunna både må och prestera bättre. Vi blir snarare en del av en sur massa som sprider dålig energi runt om oss och i oss. ”De som sprider denne energi och klagan häller gift i sig själva och hoppas att alla andra ska dö”. Klagandet handlar om dåliga löner, dåliga arbetsförhållanden och andra enbart yttre faktorer. Men du själv då? Jag tror att denna flaska trygghet kan krympa människor…så ta ditt ansvar den dagen du får fast jobb att inte mentalt fastna.

Hög Lön
Enkelt. Ju högre lön, ju mer bekräftelse, ju hårdare sitter du fast. Risken är att det hela leder till en ”per automatik trygghet och statustillväxt”. Du kommer till en tid då du mer eller mindre kräver att detta ska ske. Du börjar blanda ihop lönen med ditt eget människovärde och plötsligt har du lagt dig själv och ditt mående i andras händer och i ett slags ekonomiskt system. Vad hände!?

Du blir ledsen över att du bara fick 2% ökning medans Ove fick 4%…nu är snurren igång. Du kontaktar facket och plötsligt är du helt ute och cyklar. Helt vilsen i dig själv. Du känner också att du inte kan lämna jobbet oavsett, då du nu tjänar så pass mycket. Du tror att du behöver mer pengar men istället handlar det om något inom dig som inte är mättat. En hunger och längtan som aldrig kan kompenserar med ännu en bil, utlandsresa eller ett litet extra hus på Bali.
Men på denna plats söker vi inte, för vi har inte tid då vi jobbar som vi gör.
Vi har inte energin i de fall vi bara ska ”ta en da te”. Ännu en förbaskad måndagsmorgon.

Många av de som ändå sitter kvar under korkeken behöver inte göra det ekonomiskt, de bara tror det. De skulle när som helst kunna halvera sin lön, kunna välja vilket jobba som helst, kanske till och med vara lediga ett tag utan att de hade blivit utkastade på gatan…men ändå gör vi inte det.

Så den dagen det börjar gnällas på arbetsplatsen kring lönen, tider, kaffeautomaten, fruktfatet…då kan du garanterat ana att livslusten har börjat sippra ut på fel ställen, människor vill inte jobba där de jobbar…egentligen!

Äktenskap
Vad menar jag här? Jo för att sy ihop säcken så vill jag påstå att mycket kring vårt liv, våra jobb, barnuppfostran, drömmar och visioner delas med en partner. Och många förhållanden och partnerskap är snarare än sur konstruktion snarare än en katalysator för att höja livsenergin gånger två. Om jag vill leva ett lyckligt liv, följa mina drömmar och samtidigt tro på mig själv och lever i ett partnerskap som begränsar denna tro så bör jag verkligen fundera. Varför sitter jag fast här då??

Därför att jag är rädd för att inte vara här. Grejen är bara den att många förhållanden gör dig ännu räddare. Vissa partners lyckas göra dig så liten och ynklig att du till slut tror att du inte kan leva utan honom/henne. Men det fans ju en tid då du klarade det, innan ni träffades liksom…hahaha. Jag menar inte att man ska skiljas bara så där. Man skiljer sig aldrig bara så där om man verkligen älskar varandra på det sätt det är menat och krävs för att leva ihop. Man skiljer sig inte då för då vill man vara tillsammans, leva ihop och leva för sin livspartners egna lycka. Man vill växa tillsammans och man vet att värdet är minst dubbelt så stort i detta förhållande än utan.

Sedan kan allt hända. Men mycket mer kan hända då man har grunden lagd än annars. Så snälla gift dig, skriv kontrakt, säkra upp din partner om du hittat den person som verkligen får dig att växa…annars skit i det!! Hahahaha

Så, detta var nog det längsta blogginlägg i historien och har du läst ända ner hit så fanns det nog en anledning….

Kram/Micke

 

 

 

 

4 responses to “Fast anställning, högre lön, utbildning och äktenskap ökar risken för personlig ohälsa och sämre arbetsresultat!

  1. Har denna vecka tagit timeout från allt o bara ägt mitt liv o min tid! Det du skriver är tankar jag brottats med under denna tid! Stannade till o hälsade på en väns förskola o möttes där av ett gäng små som tog min hand o visade mig runt. Vi gick runt hela gården o pausade vid varje fruktträd o buske. Där diskuterade vi smaken o mognaden;-). Saken är att jag var så närvarande o njöt varje sekund! Detta för att jag hade tagit mig tid att stanna upp, fundera över önödiga måsten o vara u nuet! Jag fick uppleva detaljer som gör storverk för själen!

    Tack för du satte ord på mina tankar! Snart tillbaka till verkligheten o göra den till min (och min familjs) verklighet!

  2. Blev nyfiken och trodde först att jag skulle inte hålla med det du hade att säga… helt med! Underbart jag skall tar upp detta ämne med mina vänner idag och så vi ser hur vi sitter fast och om vi kan njuta eller ändra på det :) tack!

  3. Pingback: Hörru du! Klipp dig och skaffa ett jobb, mänska! » Karin Lilja

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s