Tag Archives: fördomar

Ett skepp kommer lastat men kanske utan med vaddå?


För ett par veckor sedan kom begreppet ” Överlämnar konferens” upp på en workshops. Låter nästan lite polisiärt. Men det är det inte. Det handlade i detta fall snarare om när förskolebarn ska ”levla” upp från förskola till nollan eller när en klass ska ta sig mellan stadier och på samma gång byta lärare. Då gör man en överlämnar konferens av varje unik liten individ och går igenom dokumentation åren tidigare så den nya läraren vet var det är för barn man ska få arbeta vidare med.
Bra men ändå STOPP!

Självklart är detta viktigt ur många aspekter. Kan ju vara handikapp, allergier eller andra viktiga saker som andra behöver bli upplysta kring. MEN jag vill samtidigt be alla vuxna som blir berörda i detta fall att verkligen försöka nollställa er så gott det går. Det är ett unikt barn i en ny unik roll och situation. Det som varit sanning tidigare behöver inte vara samma sanning nu längre. Det är så lätt att vi färgas innan vi ens gett barnen chansen. Vi får kanske veta att detta är ett ganska så krävande barn som har svårt att lyssna och koncentrera sig, vilket enkelt kan leda till att just detta barn får betydligt mindre tid på sig än andra innan vi tillrättavisar för vi vet ju att detta barn är just lite mer stökigt.

När jag har haft förmånen att arbeta med barn med ”specifika” behov eller kanske en rätt så avancerat snårig bakgrund vill jag veta så lite som möjligt för att vara så öppen som möjligt. Jag har alltid bett om professionell personal vid sidan om utifall det krävts men annars vill jag möta varje barn utefter den fulla potential det bisitter i just detta ögonblick. Det kan ju också vara så att ett barn passar bättre ihop med en viss vuxen, bättre än med någon annan, kan ju handla om personkemi. Om vi då färgar oss för mycket innan så kanske vi inte ens hinner upptäcka detta.

Och hur länge ska vi dras med vår historia? Om jag idag träffar en vän som har ett brokigt och kanske kriminellt förflutet ska jag för den saken inte våga möta hans eller hennas sanna jag idag.

Hur länge ska vi i dessa fall straffas? Detta är i och för sig en annan fråga jag gärna vill skriva om lite senare, men jag håller där för nu. Men visst är det bra märkligt att man kan straffas för en händelse i flera år, när det kanske inte alls är relevant längre för en människas liv och växande….

Så min önskan innan nästa ”ett skepp kommer lastat” Så ställ kanske inte frågan omedelbart, ”Med Vaddå?” Utan gå själv först på upptäcktsresa och kanske sedan, lite senare om det skulle behövas, ställ frågan, ”Med vaddå?”…då.

Kram/Micke